Till dig som är vårdnadshavare / förälder

Text: Den hållbara idrottaren original handbok 

Ett familjeklimat med fokus på balans

Precis som du kanske har läst i föregående del för tränare/ledare, så är du som förälder/vårdnadshavare en given förebild för dina barn*. Du har därför möjlighet att uppmuntra långsiktig hälsa och balans, och det är därför av betydelse att goda mat och återhämtningsvanor får lika mycket uppmärksamhet som själva träningen. Hjälp dina barn med balansen genom att påminna om mat, sömn och vila.

Var uppmärksamma på om hen verkar sjuk eller lätt skadar sig. Ibland kan ditt barn behöva stöd för att hoppa över ett träningspass på grund av exempelvis sjukdom. Ät gärna så många måltider ni kan tillsammans och se till att det finns varierad, näringsriktig mat hemma. Påminn om att mellanmål är viktiga och att det är bra att fylla på lite extra efter träning. Fråga hur ditt barn mår och var lyhörd om det verkar finns något som hen vill prata om. Tänk gärna på hur du själv pratar om kropp, vikt, mat och bantning: en generell riktlinje är att undvika kommentarer om vikt, kropp och dieter samt att inte prata om mat som ”nyttig” och ”onyttig”. Mat är mat och vi kan äta av allt – men inte jämt.

*Här syftar vi på barn i alla åldrar, det vill säga även en vuxen är ett barn till sin förälder/vårdnadshavare.

På väg mot obalans?

För att uppmärksamma om ditt barn är på väg mot en obalans finns det några saker du kan tänka på. Fundera över förändringar i vikt och ätbeteende:

  • Har ditt barn börjat äta oftare hos kompisar?
  • Har ditt barn börjat undvika att äta vissa mål?
  • Försvinner det mat hemma?
  • Har ditt barn fler och fler åsikter om innehållet i er mat och vad hen vill/kan äta?
  • Har ditt barn ökat eller minskat i vikt utan särskild anledning?

Uppmärksamma också förändringar i ditt barns mående

  • Är ditt barn tröttare än tidigare eller har humörsvängningar?
  • Är hen inte längre med kompisar?
  • Klagar hen ofta på huvudvärk?
  • Är ditt barn ofta sjukt eller drar på sig skador?

Om ditt barn bor på en annan ort och du upplever förändringar i ditt barns mående samt beteende kring mat och ätande, åk och hälsa på och se till att vara närvarande när ditt barn väl är hemma. Om du har en dotter är det viktigt att stämma av om menstruationen kommer regelbundet eller har förändrats på något sätt. Om du är bekymrad över ditt barn, börja med att fråga hur hen mår, berätta vad du har tänkt på och vad du oroar dig för. Utgå ifrån dig själv, undvik att anklaga och undvik att kommentera kroppens utseende. Den unga kan ha svårt att öppna upp så du kan behöva ta upp detta vid flera tillfällen. När du misstänker problem behöver ni ha ett gemensamt samtal med ditt barns tränare och söka er vidare till vården.

 

Om ditt barn är drabbat av en ätstörning

Det är inte alltid lätt att ha insyn i hur ens äldre barn mår. För vissa föräldrar kan det komma som en chock när de förstår att barnet har problem med maten eller annan psykisk ohälsa.

Det första du behöver komma ihåg är att det inte är ditt fel. Du har inte orsakat ditt barns problematik. Ätstörningar utvecklas genom ett samspel mellan flera olika orsaks- och riskfaktorer såsom genetik, självbild, förmåga att hantera jobbiga känslor och motgångar, bantningskultur, samhällsideal, träningsklimat osv. Det är inte heller en svaghet att söka hjälp, utan tvärtom helt avgörande om ditt barn har ett stört ätbeteende. Du kan vända dig till elevhälsan, BUP, allmänpsykiatrin eller den specialiserade ätstörningsvården i ditt län (läs mer på 1177 Vårdguiden). Som närstående kan du också få stöd av Frisk & Fri.

Det andra som är viktigt att veta är att du, och ni som familj, är otroligt betydelsefulla för att hjälpa ert barn att må bra igen. Det är ni som vet hur ert barn var innan sjukdomen, exempelvis vad hen gillade att göra och tyckte om att äta. Det är ni som ska följa resan mot friskhet allra närmast och det är därför också ni som kommer behöva dela ert barns svåraste stunder.

Det tredje du behöver påminna dig själv om är att en ätstörning påverkar personen starkt och negativt: ditt barn kan uppleva väldiga ångestattacker, vredesutbrott eller långa perioder av att inte vilja prata alls. Ditt barn finns där inne även om det inte alltid känns så, försök att göra skillnad på person och sjukdom. Försök att visa omtanke och omsorg om personen samtidigt som du är med i kampen mot ätstörningen. Du får bli arg, frustrerad och ledsen. Prata om allt det svåra med personer du har runt dig som du har förtroende för. Om du har det väldigt tungt som närstående kan det vara bra att söka professionellt stöd, antingen hos en privat psykoterapeut/psykolog eller via din vårdcentral.

Viktigt att komma ihåg

  • Det är inte ditt fel.
  • Du, och ni som familj, är otroligt betydelsefulla för att ert barn ska må bra igen.

Hit kan du vända dig

Referenser del 1-7

1. Ackerman KE, Holtzman B, Cooper KM, Flynn EF, Bruinvels G, Tenforde AS, et al. Low energy availability surrogates correlate with health and performance consequences of Relative Energy Deficiency in Sport. Br J Sports Med. 2019 May;53(10):628–633.

2. Melin AK, Heikura IA, Tenforde A, Mountjoy M. Energy availability in athletics: Health, performance and physique. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2019 Mar 1;29(2):152–164.

3. Mountjoy M, Sundgot-Borgen JK, Burke LM, Ackerman KE, Blauwet C, Constantini N, et al. IOC consensus statement on Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S): 2018 update. Br J Sports Med. 2018 Jun;52(11):687–697.

4. Schaumberg K, Welch E, Breithaupt L, Hübel C, Baker JH, Munn-Chernoff MA. The science behind the Academy for Eating Disorders’ nine truths about eating disorders. Eur Eat Disord Rev. 2017 Nov;25(6):432–450.

5. Stellingwerff T, Heikura IA, Meeusen R, Bermon S, Seiler S, Mountjoy ML, et al. Overtraining Syndrome (OTS) and Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S): Shared pathways, symptoms and complexities. Sports Med. 2021 Nov;51(11):2251–2280.