Biologisk mognad under ungdomsåren
Text: Tommy Lundberg
Biologisk mognad kan definieras som kroppens process att bli vuxen. Den kroppsliga mognaden har stor betydelse för den idrottsliga prestationsförmågan. En stor utmaning för dig som tränare är att det förekommer stora individuella skillnader i biologisk mognad under ungdomsåren, inte minst under puberteten. Som förälder är det också viktigt att känna till detta för att kunna stötta sin idrottande ungdom på bästa sätt.
Bakgrund kring biologisk mognad
Vår mognadstakt styrs av genetik och biologiska signaler som till stor del inte går att påverka. Unga idrottare i samma kronologiska ålder kan variera avsevärt i mognadsstatus. Under pubertetsåren kan skillnader i kroppslig mognad vara upp till 5 år mellan individer födda samma år. Detta har stor betydelse i idrott eftersom idrottare som mognar tidigt, framför allt på pojksidan, har ett försprång när det gäller kroppsstorlek, muskelmassa, styrka, snabbhet och kondition. Forskning har visat att prestationsfördelarna som är förknippade med tidig mognad ökar möjligheten att identifieras som talang och selekteras till olika elitmiljöer. Det finns också en risk att sent mogna idrottare väljs bort, inte får samma möjligheter att utvecklas, eller inte känner sig kompetenta och därmed tappar intresse för idrotten
Puberteten
Puberteten är en tid då både flickor och pojkar genomgår stora förändringar i kroppen och hormonerna. Pubertetsstarten är dock individuell – för flickor brukar den starta mellan 9 och 12 år, och för pojkar mellan 11 och 14 år. I Sverige når flickor sin snabbaste kroppsliga tillväxt vid ungefär 12 års ålder, medan pojkar gör det strax innan de fyller 14 (figur 4). Under puberteten växer både pojkar och flickor snabbt i längd och vikt. Pojkar växer mer på längden och får mer muskler och blir starkare i genomsnitt än flickor. Flickor ökar också i fettmassa och får bredare höfter. Denna skillnad gör att pojkar ofta förbättrar sina idrottsprestationer mer än flickor under puberteten.
Figur 4: Längdtillväxt hos flickor och pojkar från barn till vuxen.
Värdefull kunskap för föräldrar
För föräldrar kan det vara värdefullt att veta hur ens ungdom ligger till i sin kroppsliga mognad och om man är tidigt eller sent utvecklad i förhållande till andra. Är man sent mogen kan man ha svårt att hävda sig fysiskt under något år, inte minst på pojksidan, men denna ”orättvisa” kommer att försvinna i senare delen av tonåren. Det kan vara en trygghet att veta att detta är en tillfällig fas som går över, och det kan man hjälpa till att förmedla till sin idrottande ungdom. Forskning har till och med visat att sent mogna kan ha en fördel senare i karriären, sannolikt för att man under junioråldern tvingades kompensera den senare mognaden med andra färdigheter. Detta kallas för ”underdoghypotesen”.
Likadant kan man stötta ungdomar som är tidigt mogna och har utvecklats snabbt i sin idrott. Det är bra att vara förberedd på att det kan komma perioder som upplevs betydligt tuffare, och man kan uppleva att andra kommer i kapp. Som förälder till en idrottande tjej kan man behöva stötta extra under perioder då den kroppsliga utvecklingen är stor. Man bör finnas till hands och visa att man är beredd att prata om frågor som rör kroppen, vikt och mat.
Referenser
1. Monasterio X, Gil SM, Bidaurrazaga-Letona I, Lekue JA, Santisteban JM, Diaz-Beitia G, et al. The burden of injuries according to maturity status and timing: A two-decade study with 110 growth curves in an elite football academy. Eur J Sport Sci. 2023 Feb;23(2):267–77.
2. Tønnessen E, Svendsen IS, Olsen IC, Guttormsen A, Haugen T. Performance development in adolescent track and field athletes according to age, sex and sport discipline. PloS One. 2015;10(6):e0129014.
3. Malina RM, Cumming SP, Kontos AP, Eisenmann JC, Ribeiro B, Aroso J. Maturity-associated variation in sport-specific skills of youth soccer players aged 13-15 years. J Sports Sci. 2005;23(5):515–22.
4. Johnson A, Farooq A, Whiteley R. Skeletal maturation status is more strongly associated with academy selection than birth quarter. Sci Med Footb. 2017; 1:2, 157-163.
5. Malina RM, Cumming SP, Rogol AD, Coelho-e-Silva MJ, Figueiredo AJ, Konarski JM, et al. Bio-Banding in Youth Sports: Background, Concept, and Application. Sports Med. 2019; 49(11):1671-1685.
6. Niklasson E, Lindholm O, Rietz M, Lind J, Johnson D, Lundberg TR. Who Reaches the NHL? A 20-Year Retrospective Analysis of Junior and Adult Ice Hockey Success in Relation to Biological Maturation in Male Swedish Players. Sports Med. 2024 May;54(5):1317-1326.
