Maten är ett bekymmer för mig, vad gör jag nu?

Text: Den hållbara idrottaren original handbok 

Om du känner igen dig i beskrivningen om energibrist eller ätstörningar är det viktigt att du tar din känsla på allvar. För att hela du ska må bra, både fysiskt och psykiskt, och för att du ska kunna utvecklas som idrottare behöver du ta hjälp för att hantera eventuella utmaningar du upplever, kopplat till mat.

Det första steget kan vara att berätta om dina tankar och känslor för någon som du har förtroende för. Då kan ni tillsammans fundera över vad just du behöver för att göra en förändring. Ett andra viktigt steg är att ta upp din situation med din tränare eller någon annan i klubben/skolan/förbundet. Dels för att få stöd och hjälp kring ditt fortsatta träningsupplägg, dels för att den personen bättre ska förstå hur du mår.

Om du framför allt känner igen dig i beskrivningen om energibrist och tänker att du behöver bli bättre på att äta tillräckligt (det vill säga känslan är inte att du inte vill äta, utan att du helt enkelt inte vet hur du äter rätt och tillräckligt), rekommenderar vi dig att ta hjälp av en dietist eller näringsfysiolog. Om du upplever att du har många negativa tankar om mat, vikt och din kropp, och mer känner igen dig i beskrivningen om ätstörningar, behöver du hjälp med maten och ätandet, samt de negativa tankar, känslor och beteenden som hänger ihop med problematiken. Den typen av hjälp får du bäst via den specialiserade ätstörningsvården

Till de flesta ätstörningsenheter kan du göra en egenanmälan, det vill säga det behövs ingen remiss. För många kan det kännas svårt att ta steget att söka vård. Tankar som ”jag är väl inte så sjuk”, ”jag klarar nog det här själv” eller ”det finns säkert andra som behöver vård mer än jag” är vanliga. Det är då viktigt att veta att den här typen av tvivel ofta ingår i själva ätstörningsproblematiken och att chansen att tillfriskna är mycket större om du tar professionell hjälp. Kom också ihåg att du har precis samma rätt till vård som alla  erbjuder olika former av stöd, exempelvis medan du väntar på vård. Nästan alla i Frisk & Fri har egen erfarenhet som tidigare drabbad eller närstående till någon med ätstörning. Be gärna någon i din närhet om stöd när du söker vård, eftersom den personen kan påminna dig om varför hjälp från vården är så viktigt när du kanske själv tvivlar. Vi vill också tipsa dig om att Frisk & Fri (www.friskfri.se) erbjuder olika former av stöd, exempelvis medan du väntar på vård. Nästan alla i Frisk & Fri har egen erfarenhet som tidigare drabbad eller närstående till någon med ätstörning.

Hit kan du vända dig!

Referenser del 1-6

1. Ackerman KE, Holtzman B, Cooper KM, Flynn EF, Bruinvels G, Tenforde AS, et al. Low energy availability surrogates correlate with health and performance consequences of Relative Energy Deficiency in Sport. Br J Sports Med. 2019 May;53(10):628–633.

2. Melin AK, Heikura IA, Tenforde A, Mountjoy M. Energy availability in athletics: Health, performance and physique. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2019 Mar 1;29(2):152–164.

3. Mountjoy M, Sundgot-Borgen JK, Burke LM, Ackerman KE, Blauwet C, Constantini N, et al. IOC consensus statement on Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S): 2018 update. Br J Sports Med. 2018 Jun;52(11):687–697.

4. Schaumberg K, Welch E, Breithaupt L, Hübel C, Baker JH, Munn-Chernoff MA, et al. The science behind the Academy for Eating Disorders’ nine truths about eating disorders. Eur Eat Disord Rev. 2017 Nov;25(6):432–450.

5. Stellingwerff T, Heikura IA, Meeusen R, Bermon S, Seiler S, Mountjoy ML, et al. Overtraining Syndrome (OTS) and Relative Energy Deficiency in Sports (RED-S): Shared pathways, symptoms and complexities. Sports Med. 2021 Nov;51(11):2251–2280.