Idrottsskadans psykologi
Text: Andreas Ivarsson
Skador är vanligt förekommande inom idrott och dessa kan få stora konsekvenser för en idrottare, både på kort och lång sikt. Det är därför viktigt att både försöka att minska risken för skador samt öka chansen för att man har råkat ut för en skada har så bra möjligheter som det går att komma tillbaka igen till idrotten. Det finns en rad olika faktorer som kan öka risken för att en idrottare råkar ut för en skada. Det kan exempelvis vara faktorer som har med träning, fysisk status eller kost att göra. Ett område som man på senare tid intresserat sig för att forska kring är psykologiska faktorer som kan öka risken för skada.
- Psykologiska aspekter som riskfaktorer för skador.
- Tar mindre genomtänkta beslut till följd av hög stressupplevelse.
- Tränar trots smärta.
Psykologi och risk för skada
En av de psykologiska faktorer som har visat sig kunna öka risken för skada är höga nivåer av upplevd stress. När vi är stressade är vi inte lika bra som normalt på att ta in information från omgivningen. Vi är inte heller lika bra på att ta beslut som baseras på den information som vi tar in från omgivningen. Detta kan göra att vi har en ökad risk att ta ”sämre beslut” som kan sätta oss i situationer där det finns en större risk för skada. En annan psykologisk faktor som kan öka risken för skada är att en idrottare pressar sig att fortsätta träna trots att man vid upprepade tillfällen känner att man inte borde göra det för att man är skadad eller av andra orsaker. Anledningen till att man trots det tränar kan t.ex. vara att man känner att man sviker lagkompisar och tränare om man inte gör det eller att man själv inte är nöjd förrän allt är perfekt. Detta kan leda till att man tränar istället för att återhämta sig vilket kan öka risken för skada.
Det finns en rad psykologiska strategier som man som idrottare kan använda sig av för att minska risken för skada. En av de strategier som har visat sig effektiva är att använda sig av mindfulnessträning. Det finns flera appar som man idag kan använda för att få hjälp med att genomföra mindfulnessövningar.
Mindfulness eller psykologiska strategier kan minska risken för skada.
Psykologi under rehabilitering
Även om man på ett bra sätt arbetar skadeförebyggande finns risken för att skada sig. När man skadar sig kan man reagera på olika sätt, vanliga reaktioner är t.ex. negativa tankar och känslor. Detta är normalt. Det kan efter en skada vara viktigt att hitta någon att diskutera sina tankar och känslor med. En sådan person kan t.ex. vara en förälder, en kompis, en ledare, en sjukgymnast eller en idrottspsykologisk rådgivare. Under rehabiliteringen efter en skada har det också visat sig vara viktigt att ha en tydlig målsättningsplan för rehabiliteringen. Detta hjälper en idrottare att behålla fokus på det som är viktigt samt är bra för att utvärdera om rehabiliteringen går åt rätt håll. Det kan i denna process vara bra att tillsammans med läkare eller sjukgymnast göra en målsättningsplan som ni sedan tillsammans följer upp under rehabiliteringen.
När du har varit skadad och närmar dig återgång till träning/tävling/match kan det förekomma att man inte känner sig helt redo även om den skadade kroppsdelen är återställd. Det är viktigt att du även känner dig återställd mentalt annars kan det öka risken för en ny skada.
Negativa tankar och känslor vid en skada är normalt
- hitta någon att dela dina känslor och tankar med
Referenser
1. Wiese-Bjornstal D. M. (2010). Psychology and socioculture affect injury risk, response, and recovery in high-intensity athletes: a consensus statement. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 20, 103–111.
2. Tranaeus, U., Gledhill, U., Johnson, U., Podlog, L., Wadey, R., Wiese Bjornstal, D., & Ivarsson, A. (2024). 50 years of research on the psychology of sport injury: A consensus statement. Sports Medicine, 54, 1733-1748.
3. Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A., & Lindwall, M. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: Meta-analyses for prediction and prevention. Sports Medicine, 47, 353-365.
4.Tranaeus, U., Martin, S., & Ivarsson, A. (2022). Psychosocial risk factors for overuse injuries in competitive athletes: a mixed studies systematic review. Sports Medicine, 52, 773-788
5. Podlog, L., Dimmock, J., & Miller, J. (2011). A review of return to sport concerns following injury rehabilitation: Practitioners strategies for enhancing recovery outcomes. Physical Therapy in Sport, 12, 36-42.
6. Podlog, L., Wadey, R., Caron, J. G., Fraser, J. J., Ivarsson, A., Heil, J., Podlog, S., & Casucci, T. (2024). Psychological readiness to return to sport following injury: A state-of-the-art review. International Review of Sport and Exercise Psychology, 17, 753-772
