Matallergi
Text: Anna Melin
Matallergi är en immunologisk reaktion (medierad av immunoglobulin E-antikroppar (IgE)) och ger vanligen symptom i magtarmkanalen, huden och/eller luftvägarna. Symptom uppstår ofta direkt i samband med en måltid och kan vara allt från milda till att framkalla anafylaxi som är potentiellt livshotande. Mängd som intas och samverkande faktorer som pollenallergi, infektioner och fysisk ansträngning kan förvärra allergiska reaktioner. Vissa former för matallergi som till exempel mjölk, ägg och vete är vanligast hos små barn och försvinner vanligtvis under uppväxten. Ca. 12% av svenska ungdomar i 12–14 åldern har en matallergi, medan förekomsten hos vuxna är betydligt lägre. Några av de vanligaste allergenerna är:
|
Mjölkprotein |
Ägg |
Fisk |
Skaldjur |
Nötter |
Frön |
Frukt |
Grönsaker |
Baljväxter |
Nötter, frö samt frukt och grönsaker kan ge korsreaktion med pollenallergi. Fisk, skaldjur, nötter, frö och jordnötter är de vanligaste orsakerna till anafylaxi.
Malabsorption och livsmedelsintolerans
Livsmedelsintolerans är en icke-immunologisk respons som uppstår när delar av malabsorberad föda som kostfibrer, resistent stärkelse, och icke absorberade sockerarter fermenteras av bakterier i tjocktarmen med dosberoende symtom som uppblåsthet, magsmärtor och diarré. Malabsorption innebär ingen eller reducerad absorption av en eller flera livsmedelskomponenter jämfört med vad som anses normalt och kan vara genetisk eller uppstå vid till exempel en allvarlig magtarminfektion.
Livsmedelsintolerans kan orsakas av ett stort intag där absorptionskapaciteten överskrides som till exempel vid intag av sötningsmedlet sorbitol. Det kan även uppstå på grund av en reducerad absorptionskapacitet jämfört med normalt som till exempel vid laktosintolerans som uppstår pga. laktasbrist.
- Immunologisk reaktion = Matallergi
- Icke immunologisk reaktion = Livsmedelsintolerans
- Primär laktasbrist som är genetisk är den vanligaste orsaken vilket kan testas via blodprov.
- Sekundär laktasbrist kan orsakas av till exempel en magtarminfektion eller skada på tunntarmen som vid obehandlad celiaki. Sekundär laktastbrist kan testas vid laktosbelastningstest och om underliggande orsak behandlas, kan normal laktasaktivitet återkomma.
IBS
Irritabel tarm eller Irritable Bowel Syndrome (IBS) med symptom som magsmärtor, uppblåsthet och förändrade avföringsvanor är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom som involverar ett komplext samspel mellan tarm-hjärna-interaktioner. Kostintaget, men även psykologiska faktorer som stress och tarmflora påverkar symptombilden. Många med IBS upplever symtom vid intag av livsmedel rika på:
| Ämne | Exempel på var det finns |
|---|---|
| Fruktos | Honung och päron |
| Laktos | Mjölkprodukter |
| Fruktaner | Vete, råg, havre, vattenmelon, lök, vitlök |
| Polyoler | Svamp, sötningsmedel |
IBS patienter som samtidigt har en livsmedelsintolerans rapporterar ofta mera allvarliga magtarmsymtom.
Gluten
Celiaki är en autoimmun sjukdom som orsakas av en immunresons mot glutenprotein i vete, råg och korn som skadar tunntarmen och som kräver livslång glutenfri kost. Icke-celiakisk glutenkänslighet liknar celiaki men medför ingen skada på tarmen och denna diagnos ställs genom en uteslutningsdiet.
Diagnos och behandling
- Viktigt att bli utredd: Att bli utredd och diagnosticerad är viktig för att undvika symptom men även felaktiga kostrestriktioner och risk för näringsbrist. Misstänker du IBS, matallergi eller intolerans, kontakta vårdcentralen.
- Behov för specialkost: Vid behov för specialkost kan en dietist hjälpa till att säkerställa näringsbalans och att korrekt information ges till vårdnadshavare, skola och tränare.
- Diagnostiska verktyg: En noggrann patientanamnes, matdagböcker, födoämnesprovokationer, eliminationsdieter, blodprov för specifika IgE-antikroppar samt pricktest används ofta som diagnostiska verktyg.
Referenser
1. Pasta A, Formisano E, Calabrese F, Plaz Torres MC, Bodini G, Marabotto E, et al. Food intolerances, food allergies and IBS: Lights and shadows. Nutrients. 2024 Jan 16;16(2):265.
2. Sterner T, Uldahl A, Svensson Å, Björk J, Svedman C, Nielsen C, et al. The southern Sweden adolescent allergy-cohort: Prevalence of allergic diseases and cross-sectional associations with individual and social factors. J Asthma. 2019 Mar;56(3):227–235.
3. Tedner SG, Asarnoj A, Thulin H, Westman M, Konradsen JR, Nilsson C. Food allergy and hypersensitivity reactions in children and adults – A review. J Intern Med. 2022 Mar;291(3):283–302.
