Laget före jaget – att bygga ett hållbart gruppklimat

Text: Emma Forsén Mantilla & Klara Edlund

Som tränare är din roll att skapa en trygg och inkluderande miljö där dina idrottare kan utvecklas. Kulturen inom laget och föreningen formas av tydliga riktlinjer, gemensamma värderingar och ett ledarskap som bygger på respekt och öppenhet. Ledningen (förbund, förening, styrelse, sportchef) måste sätta tonen och implementera detta i alla led – från knatteidrottare till föräldrar, tränare och elit (1). När idrottare känner sig trygga vågar de utmana sig, testa nya saker och växa genom både framgångar och motgångar. Det borgar för långa, hållbara och hälsosamma karriärer (2).

Ett hälsosamt idrottsklimat innebär

Nolltolerans för trakasserier och osunda hierarkier – alla ska känna sig välkomna och inkluderade. Beteenden som inte skulle accepteras i en annan lärmiljö, till exempel skolan, accepteras inte heller inom idrotten (3).

Viktiga grundprinciper Nolltolerans för
Ett språkbruk och en jargong som uppmuntrar respekt och trygghet, både inom laget och mot andra. Normalisering av träningsmetoder som är smärtsamma, upplevs förminskande eller vidmakthåller osunda värderingar och ideal.
En medvetenhet om hur vi pratar om kropp, prestation och välmående – inga kommentarer om vikt eller utseende- i synnerhet inte med koppling till prestation. Traditioner och kultur som sanktionerar s.k. inkilningar, mobbning och andra hierarkiska strukturer inom laget eller gruppen.

Enhetliga värderingar och regler för alla lag och träningsgrupper, oavsett nivå eller prestation. Följsamhet till värdegrund och uppförandekod.
En öppen och stödjande miljö där det är naturligt att prata om både utmaningar och framgångar.

 Handlingar som initieras till följd av maktförskjutning och beroendeställning, till exempel att inte våga säga nej, inte våga berätta eller att underkasta sig träningsmetoder eller andra förhållanden mot sin vilja.

Att göra som tränare för att följa grundprinciperna

  • Föregå med gott exempel och följ föreningens värdegrund och uppförandekod.
  • Ha en öppen och tydlig dialog med såväl idrottare som styrelse och sportchef.
  • Tydliggör förväntningar kring hur vi bemöter och pratar med varandra.
  • Uppmärksamma och hantera situationer där beteenden går emot lagets värderingar.
  • Skapa en trygg miljö där idrottare känner sig sedda och lyssnade på.
  • Främja lagkänsla genom att bygga en inkluderande och respektfull kultur.
 

Vanliga utmaningar i rollen som tränare

Att vara tränare handlar om mer än att utveckla idrottares prestationer. Du har också ett ansvar att värna om deras hälsa, integritet och välmående för att skapa en hållbar idrottsmiljö (4). Det gör du genom att skapa tydliga riktlinjer för hur information och förtroenden hanteras inom laget; se till att idrottarna förstår sina rättigheter och skyldigheter enligt idrottens riktlinjer och barnkonventionen; vara tydlig med att hälsa alltid går före prestation – ingen idrottare ska träna vid sjukdom eller skada; och ”Red-shirt-policy” - en plan för hur skador och rehabilitering hanteras, där idrottare känner sig trygga och delaktiga även när de inte kan delta fullt ut (5). Slutligen behöver du hålla dig uppdaterad om föreningens policyer och riktlinjer för att ge bästa möjliga stöd till dina idrottare. Genom att arbeta aktivt för en trygg och inkluderande idrottsmiljö kan du som tränare bidra till att idrottare trivs, utvecklas och stannar kvar i sporten på ett hållbart sätt. Som tränare kan du spela en avgörande roll för en individ – som förebild, stöd, hopp och trygghet. Ett ansvar och förtroende att vårda med glädje, omsorg och respekt (3).

Jaget i laget- att bygga den hållbara idrottaren

Att vara tränare inom idrottsrörelsen innebär fantastiska möjligheter att bidra till hälsosamma och stöttande miljöer (3). Du är en förebild för dina aktiva- det du säger och gör väger tungt och har betydelse. Med det kommer ett ansvar att vara medveten om hur ditt eget beteende och sätt att uttrycka dig kan bidra till en hälsosam och trygg miljö vad gäller mat, ätande, och ideal. Hur pratar du om din kropp och vad du själv äter? Vad äter du i närvaro av dina aktiva? Vad delar du på sociala medier? Både vad gäller mat och träning, men också annat innehåll som kan påverka? Det är viktigt att du gör medvetna val som skyddar mot vikthets, kostmodeller och kurer, samt överträning och kroppsmissnöje (6). Genom att exempelvis värdera mat som ”farlig” kontra ”nyttig” eller att man måste ”förtjäna” mat genom att träna, kan onödiga och osunda regler kring mat och ätande etableras (7). Om du i stället för fram budskap om vikten av att äta för att kunna träna, äta regelbundet och av många olika livsmedel, samt att vi kan ”äta av allt bara inte alltid”, så minskar du risken att bidra till både utveckling och befästande av osunda ”matregler” (8). Du bör också leva som du lär: visa aktiva att du själv äter regelbundet, tillräckligt, och att du är fri i dina val, som att ta en bulle till fikat. Detsamma gäller hur du pratar om vikt, kroppstyper och prestation- dra inte likhetstecken mellan lägre vikt och högre prestation eftersom det är individuellt och prestationsutveckling är ett komplext samspel mellan många faktorer. För att inte bidra till en idrottsmiljö där ett visst, ofta ouppnåeligt, kroppsideal blir normen, undvik att prata nedvärderande om kroppars utseende, vikt eller form (9). Det finns studier som visar att aktiva gärna vill att deras tränare/ledare bryr sig om deras mentala hälsa; intresserar sig för dem och stämmer av hur de har det på alla plan, inte bara fysiskt och prestationsmässigt. När du som tränare på ett naturligt sätt pratar om psykisk hälsa, psykiska besvär och psykisk ohälsa stöttar du aktiva i att ta hand om sig själva vilket också gör dem mer benägna att söka professionell hjälp när det behövs (10).

Du är en förebild!
Du har en möjlighet i att föra fram positiva budskap kring mat, vikt och återhämtning. - Ta möjligheten och lev som du lär.

Viktiga saker att tänka på som tränare

Gör mer av Gör aldrig
Var övertydlig med betydelsen av mat som bränsle för att kunna träna och lev som du lär! Uppmuntra dieter/kostmodeller eller strikta kostregler.
Uppmuntra öppna samtal och diskussion om exempelvis kroppsideal och hur de påverkar. Jämför aktiva utifrån kroppstyp, kroppsvikt eller vad de äter.
Skapa goda relationer med dina aktiva, visa intresse för hela individen. Lägg fokus på vikt med kopplingen att lägre vikt leder till ökad prestation.
Våga fråga om du är orolig för någon och uppmuntra hjälpsökande beteenden kopplat till psykisk ohälsa. Kommentera och/eller skoja om kroppsform, -vikt eller -utseende, varken din egen eller andras!
 

När du är orolig för någon- våga fråga!

Om du är orolig för en idrottare är det viktigt att du vågar prata med personen. Kanske har du observerat eller fått till dig att personen har förändrat sitt ätande, blivit mer upptagen av kropp och vikt och/eller kanske ökat sin träningsmängd (11). Detta bör du då fråga om. Ibland kan man känna sig orolig för att säga fel saker eller göra något värre genom att fråga, men om du på ett respektfullt och omsorgsfullt sätt visar att du bryr dig, genom att fråga hur hon/han har det med exempelvis maten, så kommer det inte göra saken värre- tvärtom! Välj gärna tillfälle med omsorg så ni kan prata ostört och har tid. Berätta vad du har observerat och oroar dig för, använd ”jag- budskap”:

  • Exempel: Jag saknade dig vid flera mellanmål nu under senaste cupen, jag vet inte hur det ser ut i vardagen, men jag känner mig orolig för om du får i dig tillräckligt. Hur har du det med maten?

Den aktiva kanske vill prata eller så är hen inte redo för det, oavsett har du visat att du bryr dig och är redo att lyssna. Om du fortsätter vara orolig, följ upp samtalet och fortsätta visa att idrottarens välmående är viktigt för dig (12). Om idrottaren anförtror sig till dig att hen kämpar med maten, bör du i första hand lyssna och försöka förstå utan att komma med lösningar eller råd. Fråga hur du kan stötta och uppmuntra kontakt med vården vid behov. Vid konstaterad ätstörning, säkerställ om idrottaren kan träna just nu, och om så är fallet, fastställ hur träningen ska anpassas och doseras tillsammans med professionell hjälp (psykolog, dietist). Det är alltid en professionell som ska leda behandling och rehabilitering för återgång till träning och tävling efter en ätstörning. Du som tränare kan hjälpa till att anpassa träningsupplägg och fundera kring hur personen kan fortsätta vara en del av idrottssammanhanget även om hen just nu är i vila eller tränar på ett anpassat sätt (10). 

 Referenser

 

1. Selenius S, Birgegård A, Forsén mantilla E. Preliminary evaluation of the online course “I Care” targeting eating disorder knowledge and attitudes among sports coaches and fitness instructors. J Eat Disord. 2022 Sep 29;10(1):142.

2. Bergeron MF, Côté J, Cumming SP, Purcell R, Armstrong N, Basilico L, et al. IOC consensus statement on elite youth athletes competing at the Olympic Games: Essentials to a healthy, safe and sustainable paradigm. Br J Sports Med. 2024 Sep 4;58:946–965.

3. Gillard A, Mountjoy M, Vertommen T, Radziszewski S, Boudreault V, Durand-Bush N, et al. The role, readiness to change and training needs of the Athlete and Health and Performance team to safeguard athletes from interpersonal violence in sport: A mini-review. Front Sports Act Living. 2024 May 6;6:1406925.

4. Mountjoy M, Vertommen T, Denhollander R, Kennedy S, Majoor R. Effective engagement of survivors of harassment and abuse in sport in athlete safeguarding initiatives: A review and a conceptual framework. Br J Sports Med. 2022 Feb;56(4):232–238.

 5. Tukali-Wosornu YA, Burrows K, Fasting K, Hartill M, Hodge K, Kaufman K, et al. IOC consensus statement: Interpersonal violence and safeguarding in sport. Br J Sports Med. 2024 Nov 28;58(22):1322–1344.

6. Torstveit MK, Ackerman KE, Constantini N, Holtzman B, Koehler K, Mountjoy ML, et al. Primary, secondary and tertiary prevention of Relative Energy Deficiency in Sport (REDs): A narrative review by a subgroup of the IOC consensus on REDs. Br J Sports Med. 2023 Sep;57:1119–1126.

7. Wells KR, Jeacocke NA, Appaneal R, Smith HD, Vlahovich N, Burke LM, et al. The Australian Institute of Sport (AIS) and National Eating Disorders Collaboration (NEDC) position statement on disordered eating in high performance sport. Br J Sports Med. 2020 Nov;54(21):1247–1258.

8. Martinsen M, Sherman RT, Thompson RA, Sundgot-Borgen J. Coaches’ knowledge and management of eating disorders: A randomized controlled trial. Med Sci Sports Exerc. 2015 May;47(5):1070–1078.

9. Thompson A, Petrie T, Balcom K, Tackett B, Watkins CE Jr. Psychosocial predictors of eating classification in female athletes. From collegiate sport to retirement. Int J Eat Disord. 2021 Apr;54(4):646–651.

10. Kussman A, Choo HJ. Mental health and disordered eating in athletes. Clin Sports Med. 2024 Jan;43(1):71–91.

11. Whisenhunt Bl, Williamson DA, Drab-Hudson Dl, Walden H. Intervening with coaches to promote awareness and prevention of weight pressures in cheerleaders Eat Weight Disord. 2008 Jun;13(2):102–110.

12. Willson E, Kerr G, Battaglia A, Stirling A. Listening to athletes’ voices: National team athletes’ perspectives on safe sport in Canada. Front Sports Act Living. 2022 Mar 30;4:840221. ​​​​​​​